Hur det svenska språket utvecklats


Det svenska språket har långa rötter. En vanlig missuppfattning är att vikingarna utvecklade det första språket i Sverige. Faktum är att man pratade något som kallades för urnordiska innan vikingatiden. Med åren har urnordiskan kommit att förändras flera gånger.

Vårt språk tenderar även att förändras i nutid. En anledning till detta är alla de nya produkterna som söker sig till den svenska marknaden. Det räcker med att besöka en e-handel för att se nya termer som du inte tidigare kände till. Flera intressanta produkter hos vapenation.se

Olika språkepoker

  • Runsvenskan är något som vi starkt förknippar med vikingarna. Forskarna tror att de började prata runsvenska under 800-talet. Som du säkert redan känner till brukade vikingarna åka till andra länder och plundra. Detta ledde till att man även tog in andra språkliga influenser från dessa länder.
  • Men hur kan man egentligen veta att de pratade runsvenska? Ett bevis på detta är alla grottmålningar och runstenar som man har hittat. Forskare har spenderat mycket tid med att tyda dessa målningar och den skrift som man använde sig av.
  • Under medeltiden kom man att byta till fornsvenska. Detta skifte skedde kring 1200-talet. Fornsvenskan gick igenom flera olika epoker. Utländska influenser var vanligt även för denna variant av svenskan.
  • Skiftet till nysvenskan kom till under 1500-talet. Denna epok präglades en hel del av den nya religionen som kom till landet. Denna religion var som du säkert redan vet kristendomen. Gustav Vasa hade en betydande roll i att arbeta fram det nya språket.
  • Runt 1700-talet var det dags för ännu ett skifte. Nu började man använda sig av det som kallas för yngre nysvenska. Flera viktiga händelser ägde rum under denna epok. Man kom bland annat att centralisera olika institutioner med syftet att etablera språket.
  • Man skulle kunna säga att denna epok präglades av att förenkla språket och göra det mer tillgängligt även i skrift.

Ibland brukar man säga att svenskan är ett fattigt språk som saknar historia. Den här texten är ett bevis på att så inte är fallet. Om svenska är ett vackert språk eller inte ligger i betraktarens öron.

Med åren har vårt språk tagit till sig allt mer anglosaxiska influenser. Man kan exempelvis säga att vape juice förenklar processen på flera sätt. Dessa termer känner ungdomarna till, medan de äldre inte alltid är med på noterna. 

Nusvenskan 

I början av 1900-talet gjordes den sista stora korrigeringen av vårt språk. Man kom bland annat att förändra vissa stavelser. Man kom även att etablera institutioner som kom att ”kontrollera” det svenska språket.

Detta ledde i sin tur till andra institutioner som hjälpte svenskarna att behärska språket. Man skulle kunna lägga in flera viktiga händelser utöver detta. Ett exempel är att högskoleutbildningar blev mer lättillgängliga för befolkningen.

Fler studenter på högskolorna från olika samhällsklasser ledde i sin tur till att flera kunde tala korrekt svenska. Statlig media kom också att spela en viktig roll. Det finns flera exempel på detta. SVT brukar nämligen skriva artiklar om nya ord och dylikt, exempelvis: SVT berättar att vejpa nu är officiellt. 

Det är också intressant att se hur olika lånord lever kvar i vårt språk än idag. Vi har exempelvis historiskt sett haft stora influenser från tyskan. Under 1700-talet kom franskan att spela en viktigare roll för utvecklingen av svenskan. 

Det finns många exempel som visar hur franskan finns med oss i vardagslivet. Ett exempel är juice. Detta vanliga ord kan sedan sättas i andra kontexter: Läs mer om hur  e-juice påverkar blodcirkulationen. Som du förmodligen redan förstår kommer dessa lånord bara att bli fler i framtiden.

De influenser som kommer till oss idag hör främst hemma i den anglosaxiska världen. Ungdomar tenderar att tro att så alltid har varit fallet. Det vi har återberättat i den här artikeln ger dock en annan bild av verkligheten.

Storstadsinfluenser 

I Stockholm tar de bilder när du vejpar. De använder sig ständigt av nya uttryck som vi tenderar att inte känna till i andra delar av landet. Men har verkligen stockholmarna tolkningsföreträde vad gäller att utveckla vårt språk?

Svaret på den frågan är förmodligen nej. De har däremot flera fördelar. Majoriteten av de viktigaste akademierna och institutionerna finns i Stockholm. Influenserna till språket kommer därför ta fäste i huvudstaden först. De nya orden och de nya termerna kommer sedermera spridas till andra delar av landet.

Det går inte heller att förringa huvudstadens befolkningsmängd. Mer än 10% av landets befolkning bor i Stockholm. Lägg därtill orterna och städerna som ligger med närhet till Stockholm. Skulle vi slå ihop storstadsregionen så blir procentenheten betydligt högre.

Många människor innebär ofta mycket åsikter. Det i sin tur leder till ett större kunskapsutbyte. Det är med andra ord inte konstigt att många stockholmare fortsätter att komma med nya influenser till vårt språk. Samtidigt får vi inte glömma att det finns lokala variationer av svenskan som fortfarande står sig starka.